Anna Odell. Konstens främste frihetskämpe.
Anna. Odell.
Jag förstår dig. Jag läser om dig. Jag känner igen din kamp.
Att angripas. För sin konst. För att man vågar. Att spärras in. För sin konst. Och för att man spelar psyksjuk.
Att inte orka med. Anna.
Att ändå stå emot strålen i etablissmangets urinoar. Anna.
Att säga nej – NEJ! 5A, ni kan behålla era tafatta ursäkter till passepartout så gör jag riktig konst.
Konst som känns. Konst som inte består av paljetter och lim utan blod och svett.
Inga plastsaxar.
Inga akvarellpennor.
Något som känns.
Anna. Du känns.
Anna. Rollen som Maria i min pjäs är fortfarande tillgänglig.
Maria är du. Du är Maria. Anna.
Låt oss göra det här tillsammans (så länge du verkligen inte är psyksjuk på riktigt, då riskerar materialet att bli svårarbetat. Då passar rollen som den något neurotiske Josef bättre. Jag har lösskägg. Anna.)
Hör av dig så slår vi ett slag för konsten och lidelsen.
Anna.
Jesper Pålsson
Estetisk Vägledare, Mullbergaskolan
PS! Anna! Som en hyllning till ditt verk spelade jag pysksjuk och slog vilt omkring mig utanför vår kurator Miriams kontor. Hon sa åt mig att syssla med något produktivt, att om jag hade klagomål kunde jag ta dem i en rak diskussion med henne personligen eller i skoltidningen. Att jag slösade med hennes resurser, då hon hade bättre saker för sig (Johannes i 5a hade systematiskt mobbats av de äldre killarna i fem års tid och behövde tröstas). Som att Johannes lidande någonsin skulle kunna sättas framför ditt, mitt och konstens lidande! När Miriam höll tag i mina armar för att se till att jag inte skadade mig eller eleverna omkring mig kände jag det förtryck endast en sann konstnär kan känna. Jag kände mig som dig. Anna. Odell.
Läs ett liknande inlägg:
Loading ...
Jesper: Var poängen med din “aktion” att diskutera skolans sjukvårdspolicy? För det enda vi diskuterat i lärarrummet är din lämplighet som lärare och ditt billiga effektsökeri…
Fantastiskt roligt!
Anna Odells advokat, fd JämO, Claes Borgström, har nu berättat i en intervju om det eventuella kommande åtalet mot henne.
http://www.svenskbladet.se/halsa/index.php?alias=svenskbladet_moter_claes_borgstrom.html
Du lämnade följande kommentar på min blogg:
Anna Odell tillhör konstens förtrupp, någon som vågar lysa upp i mörkret som omsluter oss alla. Ni som inte inser detta är alltför insvepta i okunskapen och förträngningens tunga slöja.
//Jesper Pålsson, estetisk vägledare, Mullbergaskolan
Eftersom jag beskrev just varför jag är så kritisk till Anna Odell och varför just den här aspekten av alltsammans i mina ögon inte är konst så får jag säga att jag hade klarat mig utan en generisk kommentar. Å andra sidan har jag fått en bunt generiska kommentarer som i stort sett har gått i papperskorgen, det finns ingen anledning att bidra till en mycket grov polemik. Det är inte anledningen.
Men Jesper, jag har varit svårt sjuk. Jag är svårt sjuk. Jag har mina egna anledningar att inte tycka som du, att inte ingå i att tycka att Anna Odell är inget mindre än ett GENI och som ingår i, som du uttrycker det, konstens förtrupp. Jag är inte mer insvept i okunskapens och förträngningens tunga slöja än vad du verkar vara. Och hur kul det är eller verkar vara så får du finna dig i att det finns folk som aldrig kommer att dela dina synpunkter. Välavvägda eller inte så läste du knappast vad jag hade skrivit och det gör mig nog mest förbannad. Sjukhusresurser är knappa – har du upplevt som jag hur knappa? Medan Anna Odell var ett geni på akutpsyk hade någon annan kunnat bli avvisad just för att Anna Odell var ett geni. Verkligen genialiskt. Så igen. Du får jävlar i mig finna dig i att människor inte delar din uppfattning!
vad är ni för ena seriefigurer egentligen? den här mullbergaskolan bör verkligen hamna under luppen.
Jesper, inser du verkligen inte att det var fel av dig att ställa till en sådan scen och störa när den där pojken äntligen talade ut om mobbningen? Inser du inte att Johannes lidande var PÅ RIKTIGT? Borde det inte med anti-mobbningpolicyn på er skola vara väldigt viktigt att stödja mobboffer?
Känslan av “Kalles klätterträd” är närvarande..
Det här är ju fullkomligt lysande! Jag vet inte vad som är roligast; dina texter (“en s.k hackare”) eller besökarnas TOTALA avsaknad av… rimlighets-reflektion? Jag vill inte riktigt sträcka mig så långt som till att ifrågasätta deras intelligens, åtminstone inte svart på vitt så här.
Du gör hur som helst en uttråkad stackare betydligt lyckligare.