För ett tag sedan tillkännagav Mullberga att vi på grund av meningsskiljaktigheter beslutat oss för att lämna riksorganisationen Friends.

Aldrig hade vi anat vilka svårigheter det skulle innebära för en liten skola att vilja gå sin egen väg. Vi har inga direkt bevis på hur vi har förföljts och bestraffats av riksorganisationen, men lite väl många händelser har nyligen inträffat för att det ska vara ”en slump”.

T.ex.: på skolmässan i Älvsjö var Mullbergas banderoll nedriven en morgon. På samma mässa vägrade lunchrestaurangen ta emot våra lunchkuponger och menade på att det endast gällde för fjolårets mässa. Slump?

I bandyturneringen i Sätra ändrades reglerna plötsligt mitt under en match. Givetvis till Mullbergas nackdel. En slump?

En av lärarkårens starkaste kort, den begåvade Jesper Pålsson, blir av okända krafter upplagd på Match.com. En slump?  (Jesper är övertygad om att det är någon på skolan som har gjort det; jag är övertygad om att det är någon extern som vill så splittring på Mullberga.)

Som rektor har jag därför tvingats inse att ensam är nödvändigtvis inte alltid stark. Ska Mullberga lyckas överleva måste vi få stöd och beskydd från en större gemenskap. Så är det.

Från vår systerskola i Köln har jag kommit i kontakt med en tysk anti-mobbningsorganisation, Freunde!. Det har visat sig att Freunde! har en värdegrund som i mångt och mycket överstämmer med Mullbergas. Jag ska inte gå in på detaljer, men exempelvis kan det nämnas att Freunde!:s valspråk är:

Wenn die Angriffer wird der angriffen! (ung ”När mobbarna blir de mobbade!”)

En sådan policy sätter jag gärna min signatur på.

Patrick Zwiebel, som kan östtyska flytande, håller i skrivande stund på och översätter kontraktet för mig. Inom kort kommer Mullberga att ingå i Freunde!-familjen.

Då kan ingen längre sätta sig på oss.

Läs ett liknande inlägg:

1. Tandfe-turnén gästar Mullberga
2. Mullberga bryter sig loss från Friends